Varför populärt att vara lärare i finland

Istället präglas relationen mellan lärare och elever av öppenhet, där eleverna ska vara mer delaktiga i undervisningen och till och med kan komma med kritik. Det här låter som en förändring i positiv riktning, och det håller Sourander med om. Elever vågar prata om personliga saker, och så ska de också vara. Lärarrollen nuförtiden mer ifrågasatt Elever kan nu mer naturligt diskutera med sina lärare om både sånt som relaterar till undervisningen men också om det övriga livet.

Det är både på gott och ont, säger Sourander. Rollen som lärare blir svårare eftersom man måste vara mer flexibel. Det är inte bara eleverna som kan ge feedback och kritik om undervisningen utan även föräldrarna har i högre grad börjat ta kontakt. Förr var det mer så att man litade på att läraren vet hur det ska gå till, men nuförtiden ifrågasätts lärarna mera.

Att lärare oftare är tvungna att motivera sitt arbete och sitt sätt att undervisa tar också bort tid som kunde användas för undervisning. Att lärare också oftare upplever att förtroendet för dem ifrågasätts ökar antagligen på trycket lärarna måste stå ut med.

Kan öka konkurrensen om studieplatser.

Sourander menar att feedbacken som föräldrarna ger är ofta välmenande men att det är tungt för lärarna då de upplever att man inte litar på dem. För tillfället är han klasslärare i Kottby lågstadieskola. Frågan är inte alls politiskt kontroversiell, oberoende av politiskt parti har det rått konsensus. Den senaste tiden har jag dock sett tecken på en vilja att börja experimentera.

Det är lite oroväckande. Gabriel Heller Sahlgren menar att de finska skolframgångarna feltolkas, eller rättare sagt antagandet om att de är politiskt betingade. De senaste årens trendiga omställningar i finsk pedagogik utgör definitivt ett hot mot den långsamhet och långsiktighet som hittills präglat den finska skolan.

Lärarlönerna i Finland ligger i

Däremot är jag inte beredd att överge tanken om att lärarutbildningens utformning, lärarens autonomi och avsaknaden av skolinspektion och nationella prov hittills haft betydelse. Också det faktum att Finland undgått Sveriges parallellsystem med friskolor bedömer jag är till Finlands fördel, säger Torbjörn Sandén.

Fakta Torbjörn Sandéns föreläsning "Lärarskap och ledarskap i finsk skola - tillit under press" presenterades av Rektorsutbildningen och Regionalt utvecklingscentrum, RUC, vid Karlstads universitet. Syftet var att utifrån ett finländskt, men också nordiskt, perspektiv ge en bild av vad som händer i skolan och hur lärar- och ledarrollen finner sin roll i detta. Föreläsningen visade också på trender i finländsk skolutveckling.

I Finland utgår vi

Inbjudna var lärare och rektorer från de värmländska kommunerna samt lärare från Karlstads universitet. Att vara lärare är ett högstatusjobb i det finska samhället. Många av lärarna brinner för att göra en insats för samhället och på vissa institutioner går det femton sökande per plats till lärarutbildningen, vilket gör att gallringen är stor och bara de allra bästa får gå vidare och blir så småningom lärare.

Andra faktorer som Pasi Sahlberg tar upp som viktiga är den roll kreativiteten har fått i den finländska skolan: Mer tid för lek och mindre tid för läxor är det som gäller. Också tillit är något som värdesätts högt och den finländska skolan är, till skillnad mot den svenska, mer autonom och lärarna har mycket mer att säga till om vad gäller undervisningens upplägg och utformning av prov.

Den finländska skolan satsar inte mer resurser än OECD-genomsnittet och har inte fler undervisningstimmar men ligger ändå i topp när det gäller bäst resultat på internationella kunskapstest tillsammans med Kanada, Japan och Sydkorea.