Fördelar och nackdelar med piagets teori

Deras arbeten har i hög grad diskuterats i den efterföljande forskningslitteraturen. Det finns många beröringspunkter och likheter mellan Piagets och Vygotskijs syn på barns utveckling av tänkande och språk. Det som har uppmärksammats mest är dock skillnaderna. Två likheter och skillnader, som är särskilt belysande, gäller barns egocentriska språk och barns spontana uppfattningar av olika företeelser.

Svagheter med Piagets teori

Båda författarna har gett stor uppmärksamhet åt dessa två inslag i barns utveckling. Samtidigt har de haft olika syn på företeelserna i linje med sin allmänna syn på barns utveckling av språk och tänkande. Det egocentriska inslaget i små barns språk består i att språket är ofullständigt, i kombination med att barnen tycks tala för sig själva och inte till en åhörare. Piaget såg detta egocentriska språk som uttryck för barnets egocentriska tänkande och begränsade kunskap om världen.

Darwin tänkte sig att en liknande utveckling även borde gälla människans mentala förmågor.

Eriksons utvecklingsteori nackdelar

På samma sätt resonerade Piaget vidare att kunskapen och sättet att resonera kring och se mönster i världen är något som gradvis utvecklas hos människan och hela mänskligheten. Kunskap är inte något som är statiskt där vi kommer fram till det slutgiltiga rätta svaret utan en dynamisk process som innebär att vi ständigt kommer att se nya alltmer komplexa mönster.

Assimilation och ackommodation Piaget beskrivs som strukturalist och konstruktivist och två centrala begrepp hos Piaget är assimilation och ackommodation, som man kan säga hör ihop med paret ovan. Ett exempel: Anta att vi köper några böcker, våra första, och en bokhylla. Och så tänker vi oss att vi sorterar böckerna i en viss ordning, efter sidantal med tunna böcker överst och tjockare böcker neråt.

Strukturalism handlar om att en bok ses i första hand som hur den relaterar till de andra böckerna och hur den placeras i hyllan, precis som exemplet med stjärnbilden där stjärnorna tillsammans bildar Orion. Men observera att stjärnbilden inte finns ute i rymden utan är något vi konstruerar i vårt inre.

Anta nu att vi köper en ny bok. Vi placerar in den hyllan efter den ordningen vi bestämt, antal sidor. Detta kallas assimilation, alltså när de sinnesintryck vi tar emot sorteras efter våra befintliga strukturer. En ny stjärna tänds och vi sorterar in den i den befintliga stjärnbilden. Det blir alltså en ny del av det befintliga mönstret eller schemat som Piaget kallade det.

Efter att vi köpt ett antal böcker till måste vi också köpa en ny bokhylla. Vi märker också att antal sidor inte är något bra sätt att sortera böcker. Därför delar vi kanske upp böckerna i facklitteratur och skönlitteratur, samt i bokstavsordning. Att skapa denna nya ordning kallas ackommodation, alltså när de befintliga stukturerna inte längre är lämpliga för att sortera böckerna och en ny komplexare struktur skapas.

Ett stjärnexempel är om en ny stjärna skulle tändas och vi inte längre ser samma stjärnbild. Konstruktivism handlar om kunskapandets utveckling, dvs den dynamiska processen när våra strukturer utvecklas till att bli allt mer komplexa. Ett annat begreppspar som i vuxenutvecklingsfältet används på samma sätt är horisontell kontra vertikal utveckling.

Adaptation kognitivism

Bara genom nya erfarenheter utmanas våra gamla scheman och därför blir nyfikenheten viktig för individens mentala utveckling och intelligens. Den kognitiva utvecklingen Den tankemässiga utvecklingen delade Piaget in i fyra huvudstadier där senare stadier bygger på tidigare. Det första stadiet kallades för det senso- motoriska stadiet och omfattar barn i åldrarna 0 till 2 år.

Tänkandet i detta stadie är beroende av sinnesinryck och motoriska färdigheter. Barnets upplevelsevärld är först helt beroende av vad sinnena kan ta in i närvarande stund men så småningom lär sig barnet att saker kan existera även om de inte syns eller hörs för tillfället, Barnet börjar använda sig av erfarenheter och fantasi för att bilda mentala representationer av ting i omgivningen.

Barnet förstår att saker och personer kan existera även om de inte är fysiskt närvarande, de upplever objektpermanens. Preoperationella stadiet infaller då barnet är 2 till 6 år och det symboliska tänkandet tydligt uttrycks i språk och fantasi. I början av denna fas ser barnet omvärlden enbart ur sitt eget perspektiv och har svårt för att förstå hur andra tänker och känner.