Har ett bra ordförråd

Många forskare hävdar att det är det passiva ordförrådet som är avgörande för barnens möjlighet att utvecklas enligt förväntan. Det betyder att det viktigaste är hur många ord som barnet faktiskt förstår och inte nödvändigtvis hur många ord som de själva använder. Samtidigt är förståelse mycket svårare att mäta, jämfört med det aktiva ordförrådet.

Därför mäter man det aktiva ordförrådet, men utgår från att det enskilda barnets aktiva ordförråd är en relativt stabil andel av det passiva ordförrådet. Forskare menar att barn som börjar skolan vid sex års ålder bör ha cirka 5 ord i sitt aktiva ordförråd. Det finns också barn som vid samma ålder har uppåt 8 ord, ofta de som har familjer som läser och samtalar i dialog med barnen dagligen, där barnen får möjlighet att prata, berätta och förklara.

Mitt ordförråd är en del av min personlighet

Den skillnaden behöver inte utgöra något problem för den första gruppen eftersom undervisningen bör vara anpassad efter dem. De barnen får svårt att hänga med. Framför allt får klasskompisarna ett ointagligt försprång som De barn som började skolan med 2 ord löper stor risk att senare ingå i gruppen åringar som bara har 15 ord i sitt aktiva ordförråd.

Det ska jämföras med det stora flertalet åringar som ligger på omkring 50 ord, vilket också är ett riktmärke för vad som krävs för att kunna tillgodogöra sig innehållet i en svensk dagstidning. Barnen som började skolan med 8 ord tillhör senare den grupp som vid 17 års ålder ofta har över 70 ord i sitt aktiva ordförråd. Det är inget problem i sig, bara en illustration av att de skillnader som uppstår före skolåldern kommer att hålla i sig — och till och med växa — under skoltiden.

Ordförrådet -- en framgångsfaktor

Därför har det stor betydelse för barnens språkutveckling vad som sker de första sex åren. De 15—20 procent av eleverna som inte klarar av en gymnasieutbildning kanske kunde ha uppmärksammats redan i förskolan. På det sättet kunde de ha fått en annan erfarenhet av skolan med andra förutsättningar att skapa en hög livskvalitet. Vad barn får för språkliga förutsättningar under sina första år i livet får långtgående konsekvenser.

Även om de flesta barn behåller sin relativa språkliga nivå i förhållande till sina jämnåriga, finns det undantag. Flerspråkiga barn har under sina första år i livet inte lika många ord i sina respektive ordförråd — av naturliga skäl.

Ta ansvar for ditt barns ordförråd

Tiden räcker helt enkelt inte till för dem att hinna lära sig lika många ord som sina jämnåriga när de ska göra det på flera språk samtidigt. Deras långsammare start brukar däremot kompenseras senare och de utvecklar minst lika rika språk som sina jämnåriga. Såvida det inte finns misstanke om språkstörning är det bara positivt för barnet att utveckla flera språk parallellt.

Det är det passiva ordförrådet som egentligen är betydelsefullt för barnets utveckling. Detta är särskilt viktigt att ha i beaktande när barnet inte självt talar, men tycks uppfatta och förstå vad andra säger. Att talet är sent kan ibland bero på övergående orsaker och de barnen kan mycket väl komma i kapp sina jämnåriga när de väl börjar tala. Den förseningen är inte så viktig att uppmärksamma som att barnet inte verkar förstå vad andra säger, utifrån förväntan vid barnets ålder.

Att det passiva ordförrådet är begränsat kan behöva utredas, då det har en större betydelse för barnets utveckling. Behöver barnet använda sig av teckenspråk är det språket lika viktigt att berika för barnets språkliga och kognitiva utveckling som vilket annat språk som helst. Det är många faktorer som har betydelse för att barn utvecklar ett rikt språk.

Använd digitala verktyg för att ge elever olika former av stöttning och tillgång till det egna modersmålet. Ordförråd för meningsskapande Ordförrådet spelar en central roll för meningsskapande i skolans alla ämnen och anses vara en av de viktigaste faktorerna för skolframgång. Att ha ett stort ordförråd är mycket viktigt för språkförståelsen, vilket i sin tur är avgörande för läsförståelsen.

Vissa forskare menar att den enskilt viktigaste faktorn som kan förklara språkförståelse är ordförrådet. Särskilt viktigt bedöms det vara för dem som studerar på sitt andraspråk. Vardagsspråk och skolspråk Vardagsspråket skiljer sig mycket från det skolrelaterade språket som förekommer i grundskolans alla ämnen och särskilt i skrift. I vardagliga samtal används endast en liten del av ordförrådet.

När barn blir lästa för möter de skriftspråkets speciella ordförråd och mer avancerade meningsbyggnad. De får därigenom en inblick i skriftspråket som förbereder dem för den kommande läsinlärningen och läsförståelsen. Systematiskt arbete med ordförråd För många flerspråkiga elever är den tid de tillbringar i förskola och skola den enda tid då de möter det svenska språket.

Vilka ord och begrepp och meningsskapande samtal är då viktiga att eleverna exponeras för? Hur bör miljön utformas för bästa möjliga språkutveckling och grund för läs- och skrivutveckling? Vuxnas egna medvetna och rika språkbruk har en väldigt stor inverkan på flerspråkiga barns och elevers språkutveckling. Ett bra verktyg i en språkutvecklande miljö är att systematiskt ta upp och fokusera på väl utvalda och viktiga ord och göra dem till fokusord.

Producera, känna igen, avgränsa och förklara ord För att få en uppfattning om elevernas ordförråd vid kartläggning och i undervisning krävs att läraren är lyhörd och aktivt lyssnar på elevernas språkliga utflöde under hela skoldagen. Orden kan presenteras skriftligt, muntligt och bildligt. Ordförråd i flera språk När man talar om flerspråkiga elevers ordförråd blir det i plural eftersom eleverna utvecklar två eller flera olika lexikon beroende på antalet språk eleven exponeras för.

Eleverna använder sina olika språk i olika språkdomäner och det leder till att de inte alltid kan eller behöver samma ord i olika språk. Eleven har till exempel i hemmiljön utvecklat ett ordförråd som hör till en kökskontext, men eleven har inte befunnit sig i en svenskspråkig miljö där ord som hör hemma i ett kök har använts.

Det innebär att eleven kan sakna vanliga vardagliga ord i sitt svenska lexikon, som många lärare tar för givet att förskoleklasselever kan. Samtalsunderlag Undervisningen behöver skapa förutsättning för eleverna att utveckla ett rikt ordförråd. Hur behöver ni lärare organisera er undervisning så att det kontinuerligt skapas gott om tid för samtal, reflektion och diskussion, som utgår från elevernas egna upplevelser och erfarenheter?

Att göra olika för olika barn ingår i förskolans kompensatoriska uppdrag för att barnens språkryggsäckar ska vara likvärdiga när de lämnar förskolan. Förmågan att läsa och skriva är livsavgörande I förskolan ska vi inte lära barn att läsa och skriva, men grunderna för att lära sig att läsa och skriva lägger vi i förskolan med den språkliga undervisning vi erbjuder barnen.

Innan barnen lär sig läsa och skriva behöver de en mängd kunskaper och dessa kan vi ge förutsättningar för i förskolan. Vi lägger grunden för barns möjlighet att lära sig läsa och skriva i förskolan och den måste vara stabil och solid för att barnets språk ska fortsätta utvecklas. Förmågan att kunna läsa och skriva heter litteracitet, på förskolan arbetar vi med det som händer före litteraciteten och det kallas för tidig litteracitet.

Vill du lära dig mer om tidig litteracitet? Läs mer och boka en plats på kursen Litteracitet i förskolan här Att bli skriftspråklig förändrar på avgörande sätt livet för en människa. Läsandet och skrivandet öppnar för nya möjligheter att se på och påverka sitt eget liv och andra. SOU Nyttja Matteuseffekten och ge fler barn goda förutsättningar När man läser om barns ordförråd stöter man ofta på begreppet Matteuseffekten; den som kan mycket kommer att lära sig mer.

I språkutvecklingen beskrivs Matteuseffekten som att ett barn som har ett stort ordförråd när det är tre till fyra år kommer att fortsätta lära sig fler ord än ett barn som har ett litet ordförråd. Det blir som en god spiral där barnet med ett utvecklat språk kan delta mer aktivt i samtal, lek och samspel vilket leder till att språket utvecklas ännu mer. Barnet med mindre ordförråd begränsas i stället i sitt deltagande och lär sig mindre.

Klyftan i ordförrådet blir därmed större och större; som sagt; den som kan mycket kommer att lära mer. Genom en medveten språkstödjande förskola kommer vi att bidra till att fler barn hamnar i den goda spiralen där språket kan flöda och barnen får goda förutsättningar för livet. Kristina Lundmark Förskollärare, specialpedagog och utvecklingsledare Kristina har lång erfarenhet av att handleda, kompetensutveckla och stödja pedagoger i förskolan.

Hon har spetskompetens inom språk, kommunikation och litteracitet och hennes drivkraft i arbetet är att ge alla barn förutsättningar till språk och deltagande i det demokratiska samhället. Hon är utbildad språk-, läs- och skrivutvecklare för förskolan och har tidigare handlett inom Läslyftet. Lärarfortbildning AB.