Typer av språksociologi

Vad är utmärkande för ditt sätt att tala? Ge några exempel. Vilka ord använder du som inte andra gör? Och hur skiljer sig ditt uttal från andras? Vad har du för syn på dialekter? Finns det några som du tycker bättre eller sämre om? Redogör varför du tycker som du gör. Vilka för- och nackdelar skulle det finnas om alla talade lika; alltså samma dialekt.

Utgå från personliga kunskaper och erfarenheter. Sociolekt Människor är sociala varelser och för att skapa gemenskap i den sociala gruppen använder vi språket. Denna anpassning av språket för att gynna gruppen kallas för sociolekt. Sociolekt är alltså ett exempel på språkliga variation som utmärker en social grupp.

Idiolekt

Man kan säga att människor är flockdjur och medan vargflocken förstärker den sociala gruppen med hjälp av doftmarkeringar och kroppsspråk främst med hjälp av svansen så använder vi människor språket för att binda samman människor till en social grupp. För att en sociolekt ska uppstå behövs en underliggande social struktur som ibland är uppbyggd utifrån olika socioekonomiska villkor som människor lever under: det sk klassamhället: arbetarklass, medelklass och överklass.

Inom arbetarklass råder en viss typ av sociolekt, inom medelklassen råder en annan och inom överklassen en tredje. Sedan kan man anknyta sociolekt både till dialekt, kronolekt och sexolekt genom att sociala strukturer är underliggande i alla dessa. Ibland kan det vara svårt att urskilja det ena från det andra och när man undersöker en sociolekt börjar man med att undersöka språkliga variabler: uttal fonologiska variabler , ordval lexikala variabler och särskilda uttryck.

Vuxna som talar kan hålla långa monologer, vilket ungdomar inte gör i lika stor utsträckning. Ungdomar talar ofta med större inlevelse. De använder oftare ljudeffekter härmar hur något låter och växlar mellan låg och hög volym. Ämnena som diskuteras är ofta personliga.

Sociolekt

Delen om kronolekt börjar Sociolekt Sociolekter är de skillnader i språket som påverkas av social ställning i samhället. Din utbildning, ditt arbete och din inkomst kan påverka hur du väljer att använda ditt språk. Forskning har även gjorts på hur föräldrars utbildning och yrke påverkar deras barns språk.

Forskning har visat att människor som tillhör en högre social grupp ofta talar mer likt standardspråket. Det betyder att de använder färre dialektala uttryck, mindre slang, färre svordomar och talar mer likt skriftspråk. Människor som tillhör en lägre social grupp använder oftare ett språkbruk som i större grad skiljer sig från standardspråket.

Idiolekt

Alla människor har en egen idiolekt som bland annat påverkas av var du växt upp, din utbildning och ditt kön. Dessa normer kan vara kodifierade i grammatikböcker och ordböcker, men också upprätthållas genom sociala konventioner och utbildningssystemet. Att följa eller bryta mot språknormer kan signalera olika sociala och kulturella tillhörigheter. Mitt språk varierar beroende på kontexten.

På jobbet, när jag kommunicerar med kollegor och chefer, använder jag ett mer formellt och korrekt språk för att signalera professionalism och respekt. I samtal med nära vänner använder jag ett mer avslappnat och informellt språk, ofta med inslag av slang och humor. Vid samtal med äldre släktingar kan jag använda mer traditionella uttryck och ett vårdat språk, medan jag med yngre personer, som tonåringar, kan använda modernare uttryck och ungdomsspråk.

Språk kan markera både avstånd och samhörighet. Genom att använda en specifik sociolekt eller dialekt kan man signalera tillhörighet till en viss social eller geografisk grupp. Till exempel kan göteborgskan skapa en känsla av samhörighet bland personer från Göteborg, medan användning av akademiskt språk kan signalera tillhörighet till den akademiska världen.

Å andra sidan kan språkbruk som avviker från det som är norm inom en grupp skapa avstånd. Om någon använder ett mycket formellt språk i en informell grupp kan det uppfattas som distanserande. Attityder mot olika varianter av språket är ofta starka och varierar beroende på perspektiv.