Språkets utveckling då och nu

Äldre nysvenska

Nya ord, digitalspråk och ungdomsslang — vem sätter trenderna? En del nya svenska ord utarbetas visserligen systematiskt av terminologiorganisationer , men då handlar det oftast om att hitta ett svenskt ord som kan ersätta ett eller flera engelska ord inom ett specifikt område. För det mesta kommer nya ord och begrepp till lite mer spontant och oorganiserat, kanske särskilt svenska slangord.

Massmedierna och internet är stora bidragare när det gäller spridning av nya koncept, slang, uttryck och språkliga trender. Och många nya ord kommer utifrån. Vet du inte vem RuPaul är? Då tycker nog många TV-tittare att du kan sashay away. I Sverige ser Språkrådet det som sin uppgift att hänga med i ordtillväxten och publicerar en nyordslista varje år.

Exempel från inkluderar cancelkultur, lockdown och mjuta, vilket påvisar hur världshändelser som Covid influerar svenskan. Hur påverkar den nya tekniken vårt språk? Digitalspråk har blivit en självklar del av vår vardag, särskilt nu när nästan alla har smartphones och bärbara datorer. Vi skickar e-post, sms, chatt-meddelanden och kommunicerar på sociala medier flera gånger dagligen — ibland bara med enstaka ord, emojis, hashtags, memes eller videoklipp.

Svenska språkets ursprung och släktskap

Och det är kanske inte så märkligt med tanke på att de växt upp med internet och sociala medier på ett sätt som tidigare generationer inte har. Deras ungdomsslang kallas kidish och präglas av förkortningar, engelska importord, bildspråk och andra digitala uttryck. Vad är mer pinsamt för en tonåring än en pappa som pratar kidish inför kompisarna?

Man kan ofta lita på att en trend som blir populär bland föräldrar snabbt dumpas av ungdomar. När vuxna började använda emojis mer till exempel, blev det genast lite töntigt bland de unga. Vi använder mer engelska slanguttryck och vanliga ord Självklart påverkas vårt språk av popkultur, kanske framförallt brittisk och amerikansk film, TV och musik. Det är då forskarna anser att talssvenskan startade.

Alla är dock inte överens om detta. Vissa tycker att den började med August Strindbergs texter som såg dagens ljus några decennier tidigare, men det är svårt att sätta ett exakt startdatum. Stavningsreformen år Många svenskar var inte nöjda med svenskans skriftspråk som länge hade varit svårstavat och krångligt. De ville att orden skulle stavas mer som de låter för att få ett mer lätthanterat skriftspråk.

De ville ha en förändring och den fick de i och med stavningsreformen som kom år Många av de nya stavningarna som kom då är densamma som de vi använder idag. Bland annat byttes dt ut mot t eller tt och f, fv och hv blev till v. Till exempel rödt blev rött, ondt blev ont, af blev av, skrifva blev skriva och hvem blev vem och.

Verbens pluralformer försvinner År genomförde TT Tidningarnas Telegrambyrå en reform som avskaffade verbens pluralformer. De slutade helt enkelt att använda dem. Vissa av pluralformerna hade då inte används i tal på några hundra år. År försvann dessa former också ur lagspråket. Talspråket och skriftspråket påverkar varandra Med tiden blev skriftspråket inte bara likare talspråket i stavningen, utan också i användningen av ord.

Ord som dra, ge och ta användes från början bara i tal, men fungerar nu minst lika bra i textens värld och ord som icke och blott har bytts ut mot inte och bara. De skrivna meningarna har också blivit kortare, vilket underlättar läsningen. Det blev senare Svenska språknämnden och Språkrådet Språkrådet bedriver språkpolitik, språkforskning och språklig rådgivning. Viktiga publikationer därifrån är Svenska skrivregler senaste upplagan , Språkriktighetsboken och Handbok i svenska som andraspråk Skriften PM i lagar och andra författningar gavs ut Den kan ses som den första handledningen i begripligt myndighetsspråk.

Språkkonsultutbildningen vid Stockholms universitet startade Riksdagen antog en svensk språkpolitik , som sedan fastställdes i språklagen från Stockholms stadsbibliotek. Under hela medeltiden, omkring år —, var påverkan från tyskan stor, framför allt på ordförrådet: arbete, betala, bli, möjlig är alla tyska lånord.

Tyska var ett viktigt långivande språk ända in på talet. Under talet och speciellt under talet fick tyskan konkurrens av franska lånord: dressera, enorm, mamma, vag. Latin ersattes av svenska som religiöst språk vid reformationen på talet och som lärdoms- och utbildningsspråk på talet. Efter andra världskriget har engelskan gett oss många lånord: container, eskalera, television, tuff, webb.

Men engelskan har också blivit något av ett andraspråk i Sverige, som används parallellt med svenska på många områden, som naturvetenskap och reklam. Böjning och syntax Böjningssystemet har förenklats sedan fornsvenskan.