1500 talets vetenskapliga upptäckter

Nyheter När började forskare publicera vetenskapliga artiklar och hur har synen på kunskap förändrats över tid? Idéhistorikern Staffan Bergwik gör några nedslag i historien om universitetens framväxt. Staffan Bergwik, professor i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik, Stockholms universitet, har i sin forskning och i flera böcker intresserat sig för vetenskapshistoria.

Vad är naturvetenskap

Foto: Sören Andersson Staffan Bergwik är professor i idéhistoria vid Stockholms universitet och har i sin forskning och i flera böcker intresserat sig för vetenskapshistoria och hur synen på kunskap har förändrats över tid. När det handlar om den moderna vetenskapens framväxt går det inte att runda det som brukar kallas den vetenskapliga revolutionen, menar han, även om den förstås också kan problematiseras.

Man tog avstånd från den gamla religiösa världsbilden, som vilade på den katolska kyrkan, och började även vidareutveckla idéerna från den antika filosofin. Det handlade om att kritiskt studera etablerade idéer och se på världen på ett nytt sätt, med nya metoder och instrument. Det uppstod också nya sätt att organisera kunskap. Ny världsbild växer fram Staffan Bergwik räknar upp några viktiga historiska faktorer som bidrog till utvecklingen: européernas möte med Amerika, reformationen på talet som minskade den katolska kyrkans inflytande, framväxten av en kungamakt och nya vetenskapliga metoder.

Allt detta ruckar på deras världsbild och det gör att de måste börja ställa nya frågor om hur världen är beskaffad. Francis Bacon. Bild av Paul van Somer I, via Wikimedia Commons public domain Den engelske filosofen Francis Bacon — hade ett stort inflytande på att synen på vetenskap och filosofi förändrades, han brukar betraktas som den som gav upphov till den moderna vetenskapsfilosofin.

I flera europeiska länder växer en stark kungamakt fram under talet som blir centrum för olika lärda samfund och akademier. Först ut var Storbritannien med den nationella vetenskapsakademin Royal Society på talet. I Frankrike grundas motsvarigheten Académie des sciences I Sverige inrättas ett Bergskollegium av Axel Oxenstierna för att kontrollera gruvnäringen och metallförädlingen.

I många europeiska länder blev kungamakten centrum för olika akademier. På bilden firas Akademiens högtidsdag i Börshuset i Gamla stan. Emmanuelle Charpentier under en föreläsning för Kavlipriset Bild: NTNU Genredigeringstekniken, som utvecklades av Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna och belönades med ett Nobelpris , beskrivs som revolutionerande och många forskare använder den redan nu.

Internet: Militärt system blev vår digitala livlina Vad vore livet utan internet? Väldigt annorlunda. Men för bara 30 år sedan var det långtifrån självklart att logga in för att köpa grejer, spela datorspel, jobba hemifrån eller chatta med vänner online. Hur startade då detta viktiga nät som blivit en global livsnerv och vad är det egentligen? Internet är ett myller av olika nätverk som länkas ihop till världens största datornätverk, som erbjuder en rad tjänster som e-post, fildelning och telefoni.

Föregångaren till dagens internet hette Arpanet.

Uppfinningar 1800-talet

Det ingick i den amerikanska försvarsmakten som under kalla kriget på talet behövde alternativa vägar för säker information och fungerande kommunikation. En lösning blev att dela upp filer i olika datapaket när de skulle skickas. Principen bakom internet är likadan idag, vi skickar datapaket med text, ljud och bilder från router till router innan det slutligen dyker upp i en dator eller mobil.

Under talet drev universiteten på utvecklingen och många nätverk länkades ihop. Ett viktigt steg var också utvecklingen av TCP transmission control protocol och IP internet protocol. Detta resulterade i gemensamma regler för hur datorer ska prata med varandra. Arpanet gick över till det här systemet under året Det blev startskottet för det internet vi känner idag.

Internets historia Det allra första e-postmeddelandet skickades genom Arpanet. Sidan blev offentlig och World Wide Web såg dagens ljus.

Vetenskapliga revolutionen

Uppfinningen bestod av tre delar: datorspråket HTML, webbläsaren och http-protokollet som reglerar hur innehåll på webben ska överföras för att servrar och webbläsare ska förstå varandra. Den första webbläsaren var gratis och gjord med öppen källkod. Det var nu fritt fram för alla som ville bygga hemsidor. Det ersatte tidigare uppkoppling genom fast telefonnät.

Källa: Internetstiftelsen Pastörisering: Upphettningen som gör frukostfilen säkrare Louis Pasteur var en fransk kemist och biolog som levde under talet. Hans stora intresse var bakterier och andra mikroorganismer. Han upptäckte bland annat att mikroorganismer orsakade jäsning. Han uppfann även ett vaccin mot virussjukdomen rabies. Men kanske är Louis Pasteur mest känd för metoden som fått namn efter honom själv, nämligen pastörisering.

Pastörisering går ut på att hetta upp livsmedel till en viss temperatur under en viss tid och sedan snabbt kyla ner den. Värmebehandlingen är ett effektivt vapen mot skadliga bakterier som kan finnas i mjölk, grädde, fil och yoghurt. De dör i processen samtidigt som matens näringsinnehåll finns kvar. Vissa forskare förkastar Galileos version av universum eftersom den strider mot gamla synsätt.

Och den katolska kyrkan är rasande! Men trots alla motgångar kan ingen stoppa Galileos spännande arbete från att sprida sig runt Europa. Det är inte bara hans upptäckter som blir poppis. Andra forskare kopierar hans metod också, med att göra observationer och experiment. Istället för att bara förlita sig på vad man alltid har trott, börjar forskare samla in information om världen.

Sedan använder de den informationen för att tänka ut en möjlig förklaring till vad de har observerat. Den här möjliga förklaringen kallas en hypotes. Därefter gör forskarna fler tester för att se om hypotesen är korrekt. Den här processen — att observera, resonera och testa blir känd som den vetenskapliga metoden.

Bacon understryker vikten av att experimentera och observera. Descartes betonar ett logiskt tänkande, eller rationalism. Som du kanske kan tänka dig, leder det här nya metodiska sättet att närma sig vetenskapen till dramatiska genombrott.